Den magiska drömmen.
Ljudet av 50 cent klingade när den föll ner i gitarrfodralet.
Mannen som bär en trehundra dollars rock kunde väl gett mig åtminstone en dollar.
De här räcker inte ens till frukost.
I alla dessa år har jag levt på gatan,
gömt mig för barnhem och sociala medier som letar upp
hemlösa barn.
Jag har bott på gatorna här i New York så länge jag
kan minnas.
Jag började som en enkel tiggare och nu som en fattig musiker.
Mitt liv har inte varit enkelt, alla dom 16 åren jag levt.
Varje dag är en kamp, jag måste skaffa mig ett jobb tänker jag.
Nästa morgon begav jag mig ned till hamnen för att fråga efter ett jobb.
Det skulle tydligen va många fartyg som sökte efter unga män hade jag fått höra av en gammal man.
När jag äntligen var framme i hamnen, såg jag ett stort fartyg.
SS Martha hon såg fin ut så jag klev ombord på henne för att fråga efter ett jobb ombord.
När kliver ombord på den stora ångbåten ser jag en matros som står och röker.
Jag frågar om jag kan få prata med kaptenen.
-Vad vill du honom? frågar han.
-Jag söker efter ett jobb ombord svarar jag.
-okej, följ med här säger han.
Han visar mig vägen upp till kaptenens hytt.
Hytten är stor och fin, en fin lackad trä säng ett snyggt skrivbord
och ett stort skåp med hänglås på.
Hm vad kan de vara i den? Men hur som helst.
Kaptenen kommer fram och hälsar på mig.
Han presenterar sig som, kapten Westley.
Han är kraftig, klädd i en blå rock och ett par svarta byxor,
han har också en svart kaptens hat.
Han har ett rejält skägg, han verkar vara i femtio års åldern.
Jag frågar om jag kan få jobb som matros ombord?
Han sneglar på mig och funderar ett tag, innan han svarar ja.
-Vi behöver dugligt folk här säger han.
-Så om du inte tål sjön och arbetar hårt så får du inte jobba kvar.
Jag nickar mot han.
-I morgon klockan 06.00 ska du vara här sa kaptenen.
- Ja kapten svarar jag och sträcker på mig.
Jag lämnar hytten, sedan skeppet.
Jag vandrar in mot staden för att äta något.
Jag ser en korv kiosk och går ditt för att köpa mat.
Sedan sätter jag mig på en parkbänk och njuter.
Härligt, då har man ett riktigt jobb och det börjar imorgon.
Korven slank ner fort i magen, jag va vrålhungrig.
Nästa dag:
Jag vaknade på parkbänken jag spenderat natten på.
Jag kollar på min billiga klocka, halv sex.
Jag skyndar ner till hamnen.
När jag kliver ombord på fartyget väntar kaptenen på däck.
Han välkomnar mig om bord, en av matroserna visar mig min lilla hytt.
Den är väldigt liten, trång med en hängmatta och en liten garderob
med små fack till.
Bättre än att sova utomhus på en parkbänk iallafall.
Kort där efter lämnar vi New yorks hamn och reser mot öppet hav.
Mitt första jobb var att få knacka rost och måla däck.
Jag tröttnade kort därefter men gav inte upp.
Det blev en lång och slitsam dag.
Jag gick ner till min hytt för att lägga mig, jag var helt slut körd.
Jag vaknar mitt i natten av en springande matros viftandes med en ringklocka i handen.
Jag känner att båten gungar så nåt fruktansvärt mycket.
Jag tar på mig snabbt och rusar ut för att fråga vad som försegår.
-Alla män till liv båtarna skriker en matros!
Jag skyndar upp på däck.
Det blåser, regnar och stormar, jag blir dyngsur direkt av dom
kalla vågorna som skvätter upp på däck.
Plötsligt kommer stor våg och kastar mig om kull och trillar över bord.
Jag tar tag i en flyttande bräda, vattnet är kallt.
Jag slänger en blick back och ser en stor våg bakom mig
Som vräker över mig.
Jag mins inget mer om vad som hände, jag spolades upp på en strand
där jag sedan vakna.
Jag reser mig sakta upp, jag är hungrig och trött.
Jag tittar mig omkring och ser en stor strand, flera kilometer lång och en tjock, djup djungel.
Jag vet inte vad jag ska göra, jag sätter mig ner igen
tårarna föll, vad ska jag ta mig till.
Jag måste försöka bygga mig ett vin skjul och en eld.
Sedan vandra in och undersöka skogen och leta efter mat.
När jag äntligen byggd ett skjul, fått upp en eld och plockat
frukter hade solen hunnit gå ner.
Det höll på att bli bäck svart, jag satt och åt framför öppen eld.
Jag måste erkänna att det var mysigt men ensamt.
Efter jag va mätt och belåten lade jag mig på dom enorma bladen
som skulle föreställa en säng.
Jag vaknade strax efter solen hade gått upp.
Idag skall jag undersöka djungeln, men först blir det frukost.
Frukosten bestod av en banan formad frukt med en ganska sur smak.
Lite senare vandrade jag in i djungeln, de va bara fullt av växter.
Jag stannar upp, jag tyckte jag hörde ett konstigt ljud från nån sorts apa.
Mycket riktigt är det en apa som hoppar ner framför mig.
Den liknar en blandning av en apa och en höna
han riktade en pinne mot mig.
Han gjorde ifrån sig ett skrik, plötsligt hoppade
flera av hans art fram, det är minst hundra stycken.
Dom pekade mot mig med deras små spetsiga trä pinnar.
Jag kunde inte tro mina ögon, jag nöp mig på armen för att
kolla om det var en dröm.
Jag vaknade till, jag tittar runt.
Det var en dröm så skönt, nu kan jag somna om igen.
Filklämma
